Workshop
januari 2004 i Gislaved
Sammanfattning av Nils Fagerbergs del om Källkritik
1. Introduktion
Jämför adresserna www.whitehouse.gov
med www.whitehouse.net
, www.whitehouse.com
och www.whitehouse.org
.
Redan adressen i webbläsarens adressfält innehåller en hel del
intressanta upplysningar. Ord som .com (företag).gov (statlig
myndighet).net (nätets administrativa organ).mil (militär).edu
(utbildning och forskning).org (organisation) ger en fingervisning om var
sidan hör hemma. I världen, utanför USA, används landsbeteckningar i
adressen: .se för Sverige, .fi för grannlandet i öst, .jp för Japan
osv. Den alltmer populära beteckningen .nu som i adressen
http://www.studera.nu
är egentligen en landsdomän för en liten korallö i Söderhavet. Idag
har den förmodligen fler dataservrar än invånare då många svenskar väljer
att köpa registrerade platser där. Finns ett tildetecken (~) med i
adressen signalerar det att sidan förmodligen är en privatpersons.
Tildetecknet i en universitetsadress efter ett snedslagstecken berättar för
oss att sidan är gjord av en student eller anställd vid lärdomsanstalten.
Universitetet står inte för materialet men de upplåter plats för
sidorna på sin huvuddator.
Ha för vana att alltid titta längst ned på sidan, oftast finns där
angivet vem som är utgivare, en epostadress, när sidan är gjord samt när
den senast uppdaterades. Epostadressen i sig kan berätta något om
upphovsmannen. Ger han sig tillkänna och är öppen för kommunikation?
En officiell adress som tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se
ger klart besked om namn och att personen representerar Per
Brahegymnasiet, Jönköping i Sverige. Eller gömmer sig personen bakom en
anonym adress nilsf@spray.se på någon
av alla gratistjänster som finns på Internet? Ett enkelt sätt att
kontrollera en adress är att skriva in www. följt av texten efter
snabelaet i webbläsarens adressrad och se var man hamnar.
Man kan backa i adressen för att komma
uppåt bland sidorna på webbplatsen. Via en sökträff på
Tomasevangeliet hamnade vi på http://home6.swipnet.se/~w-61661/thomasevangeliet.html.
När vi backade till första snedslag dök ansvarige upphovsman upp med
bild och allt. En kollega på Alfred Dalinskolan hittade en dansk sida om
Tomasevangeliet som skulle användas i undervisningen. Upphovsmannen lyste
med sin frånvaro. Genom backningsmetoden hamnade läraren på www.ku.dk
vilket visade sig vara Københavns Universitet i Danmark. Genast kändes
det acceptabelt att använda sidan på religionslektionen. Även ett
studium av hemsidans länksamling kan vara givande. Vad anses som värdefulla
länkar? Går länkarna till Ariska brödraskapet, Kreativvismens kyrka
och liknande sällskap är sidan förmodligen inte någon varm anhängare
av mångkultur.
2. Värdera sidor
Ge eleverna en lathund för hur man källkritiskt granskar en webbsida, be
dem därefter granska valfri sida på Internet efter lathundens mall. Låt
dem fundera och redovisa för resten av klassen. Lärare som provat
metoden rapporterar att eleverna efter övningen börjat se på olika
Internetsidor på ett lite annat sätt. (Elisabeth Rystedt på Friaskolan
i Vänersborg rapporterar om sina erfarenheter i tidskriften Datorn i
Utbildningen nr 1/99). Företagssidor kan visst användas i
undervisningen. Vår elever bör dock ha klart för sig att företagen har
en tendens att övervärdera sin egen betydelse exempelvis vad gäller
miljöansvar. Ungdomarna bör även fråga sig: "för vem är
webbsidan gjord?". Kan de använda den till sitt eget arbete? En sida
om astronomi ser naturligtvis helt olika ut om den är skriven för
skolbarn, journalister eller forskare. Arbetet med Internet ökar behovet
av en kunnig, allmänbildad och livserfaren lärare som via bra länksamlingar
kan ge ungdomarna en användbar ingång för ett nytt arbetsområde.
Skolverket har en lathund att hämta på nätet:
http://lankskafferiet.skolutveckling.se/information/vardera.html
KK-stiftelsens korta och koncisa lathund
med elevarbetsblad är numera bortplockad från nätet. Jag har den på
stencil för intresserade lärare.
3. Skolarbeten & fusk
Det är inte helt ovanligt att eleverna kopierar arbeten för att lämna
in dem som sina egenproducerade. Genom Internet har det blivit mycket
enkelt att hämta färdiga elevarbeten. Sök gärna på ordet
"skolarbeten" i någon söktjänst och du kommer att få upp
hundratals olika arbeten.
Stig Roland Rask, ansvarig för etik
& källkritikstemat på Kollegiets webbplats, visar i broschyren
"Med eller utan filter" på frassökning som ett sätt att komma
åt fuskare. Metoden har fått smeknamnet DIP-metoden ("Den ivrige
pacifisten") efter ett lyckat avslöjande av ett kopierat
mobergarbete i svenska.
Genom att söka på en hel sammanhållande
fras kan söktjänsterna lista de sidor som innehåller just de orden i
den bestämda ordningen. Vi provade att söka på frasen "i
korporativ anda inrättade Pressnämnden" i Alta Vistas svenska
version http://se.altavista.com
och fick två träffar. En till http://fib.se/moberg2.html
som visade sig vara en artikel om Vilhelm Moberg i tidskriften Folket i
Bild. Den andra gick till denna sida där frasen bevisligen finns med.
Internet utmanar den traditionella
pedagogiken. Specialarbeten är en process som läraren följer och
handleder och förhoppningsvis är det inte bara produkten som räknas.
Ingen lärare nöjer väl sig med att bara se det färdiga arbetet? Men
det är klart sitter läraren i personalrummet och dricker kaffe under
tiden som eleverna "forskar" i datasalen (flyttar texter från
Internet till sina egna specialarbeten) är chansen stor att man åker på
en blåsning. Varför inte vända på hela fusksituationen och utnyttja de
nya skolarbetssidorna på Internet? Låt eleverna börja på de sidorna för
att få idéer och uppslag. En plats är Mimers
Brunn.
Marika Ehrenkrona skriver i en krönika i
Dagens IT nr 17/99 om hur man kan använda fusk som pedagogiskt
instrument. Hennes poäng är att man måste ställa frågorna på ett
nytt sätt i och med att Internet blir allt vanligare på skolorna. Hon
ger några intressanta förslag på hur man kan göra:
"Hur många recensioner av Hemsöborna
hittar ni på Nätet? Sammanställ och gör en analys. Jämför sedan med
boken.
Eller vänd på det. Fem olika texter
presenteras och läxan blir att söka deras ursprung på Internet. Låt
tre grupper tävla om att göra den vassaste källkritiken av uppgifter från
Nätet.
Snabbhetsövningar: Vem klarar att på
en timme göra den bästa och snyggaste cut-and-paste-presentationen om
Australien."
För fördjupning i ämnet källkritik vill jag varmt rekommendera:
http://www.skolutveckling.se/skolnet/kolla/index.shtml
http://home.swipnet.se/infoped/etik/
http://www.khm.lu.se/biblio/handledning/kallkritik/index.htm
http://www.psycdef.se/bibliotek/report_show.asp?FileID=37
Nils Fagerberg
©copy left, använd gärna sidan men berätta var du hittade den.
Sidan utlagd första gången i maj 2000. Uppdaterad 2004-03-12.
|
